1. Inkubationstid och de kliniska faserna
Mässlingsviruset (ett RNA-virus tillhörande släktet Morbillivirus i familjen Paramyxoviridae) infekterar initialt luftvägarnas slemhinnor och immunceller i lungorna. Inkubationstiden är i genomsnitt 10–14 dagar (med ett intervall på 7 till 21 dagar) från smittillfället till de första symtomen uppträder.
Fas 1: Prodromalfasen (Katarralstadiet, Dag 1–4)
Sjukdomen debuterar akut med ospecifika men kraftiga förkylningsliknande symtom:
- Hög feber: Stiger ofta snabbt över 39–40 °C.
- De tre K:na (Klassiska triaden): Koryza (riklig snuva), Kough (hård, torr rethosta) och Konjunktivit (ilsket röda, rinnande och ljuskänsliga ögon).
- Allmänpåverkan: Uttalad trötthet, matleda och huvudvärk.
Fas 2: Kopliks fläckar (Patognomont tecken)
Cirka 2–3 dagar efter feberdebuten uppträder Kopliks fläckar på munslemhinnan, oftast mittemot de bakre kindtänderna. Dessa ser ut som små, vitgrå saltkorn eller sandkorn omgivna av en röd zon (areola). Kopliks fläckar är patognomona för mässling (de förekommer inte vid någon annan sjukdom) och försvinner vanligtvis inom 24–48 timmar när hudutslaget bryter ut.
Fas 3: Exantemfasen (Utslagsstadiet, Dag 4–8)
På dag 4–5 stiger febern ofta i en ny topp samtidigt som det karaktäristiska mässlingsutslaget (makulopapulöst exantem) bryter ut:
- Spridningsmönster: Utslaget börjar bakom öronen och vid hårfästet, sprider sig över ansiktet och halsen under det första dygnet, och vandrar sedan nedåt över bröst, rygg, armar och slutligen ben och fötter under 2–3 dagar.
- Utseende: Utslagen är mörkröda till blåröda, oregelbundna fläckar som flyter samman (konfluerar) till större områden.
Fas 4: Konvalescens och återhämtning
Efter 5–7 dagar med utslag sjunker febern och patientens allmäntillstånd förbättras. Utslagen bleknar i samma ordning som de dök upp och kan efterlämna en brunaktig pigmentering och lätt, mjölig fjällning. Hostan kan dock kvarstå i flera veckor.
2. Extrem smittsamhet: R₀ 12–18 och luftburen aerosol
Mässling är en av de mest smittsamma patogener som vetenskapen känner till:
- Reproduktionstal (R₀): Beräknas till 12–18. Det innebär att en enda smittad individ i en oskyddad befolkning i genomsnitt smittar 12 till 18 andra personer.
- Smittväg: Sprids via mikroskopiska aerosolpartiklar (<5 mikrometer) när den smittade andas, pratar, hostar eller nyser.
- Överlevnad i luften: De luftburna viruspartiklarna kan sväva kvar och förbli infektiösa i luften i ett stängt rum i upp till 2 timmar efter att den sjuke personen har lämnat lokalen.
- Smittsam period: En smittad person är smittsam från 4 dagar före hudutslagens utbrott (redan under prodromalfasen) till och med 4 dagar efter att utslagen debuterat.
3. Komplikationer: Akuta och långsiktiga
Mässling är förknippat med en hög komplikationsfrekvens. Cirka 30 % av alla som drabbas av mässling utvecklar en eller flera komplikationer:
| Komplikation | Förekomst | Beskrivning och risker |
|---|---|---|
| Öroninflammation (Otitis media) | 1 på 10 fall (ca 7–9 %) | Sekundär bakteriell infektion som kan orsaka trumhinneperforation och hörselpåverkan. |
| Lunginflammation (Pneumoni) | 1 på 20 fall (ca 5–6 %) | Primär viral jättecellspneumoni eller sekundär bakteriell pneumoni. Den vanligaste dödsorsaken vid mässling hos små barn. |
| Akut encefalit (Hjärninflammation) | 1 på 1 000 fall (0,1 %) | Akut inflammation i centrala nervsystemet. Kan leda till kramper, koma, bestående hjärnskador och död (dödlighet ca 10–15 % vid encefalit). |
| SSPE (Subakut skleroserande panencefalit) | 1 på 10 000 – 1 på 100 000 (upp till 1 på 1 000 vid spädbarnssmitta) | En fördröjd, långsamt progredierande neurodegenerativ sjukdom som debuterar 6–10 år efter genomgången infektion. Orsakas av en muterad variant av viruset som gömt sig i hjärnan. SSPE är 100 % dödlig. |
4. Fenomenet Immunamnesi: Hur mässling raderar kroppens minne
Ny banbrytande forskning (bland annat publicerad i Science och Science Immunology av forskare vid Harvard och Wellcome Sanger Institute) har kartlagt fenomenet immunamnesi (immune amnesia).
Mässlingsviruset binder specifikt till receptorn CD150 (SLAM), som uttrycks på mogna minnes-B-celler och minnes-T-celler. När viruset infekterar och förstör dessa celler inträffar följande:
- Förlust av antikroppsmångfald: Mässlingsinfektionen raderar mellan 20 % och 70 % av kroppens tidigare förvärvade antikroppsrepertoar mot andra vanliga patogener (såsom influensavirus, RS-virus, pneumokocker och vattkoppor).
- Långvarig infektionskänslighet: Det tar mellan 2 och 3 år för immunsystemet att återuppbygga sitt förlorade minne. Under denna tid löper patienten mångdubbelt högre risk att drabbas av och avlida i andra infektionssjukdomar.
Vaccination med MPR ger immunitet mot mässling utan att infektera eller skada minnescellerna. Genom att vaccinera mot mässling skyddar man alltså inte bara mot morbilli, utan bevarar hela kroppens samlade immunologiska bibliotek.